Hon en gång en liten flicka var.

Med små fötter.en vacker dag.började hon sin vandring.sin Resa.

Denna lilla flicka stod ofta utanför och såg på,

och undrade hur människor kunde behandla varandra så.

Kände alltid att hon aldrig riktigt passade in, en känsla som så många gånger gjorde henne ledsen, rädd och påmind.

Till sitt inre hon sig ofta vände, där fanns en tydlig röst som hon så väl kände.

Hon var lycklig och glad över att i livet få vara och visste inte vilken lång resa hon i livet skulle få göra.

Varje prövning och varje möte har idag fått sin plats.

Hon står på sin stig. Tittar bakåt och ler åt det hon ser.

Med medvetenhet och med spänning fortsätter hon idag att vandra med en annan insikt och kraft som hon inte tidigare har haft.

Denna lilla flicka är jag.

Igår.Midsommar

Tack för ett fint midsommarfirande med enkla fina människor.

Där kan man vara sig själv.bara vara.tack*

Ikväll.Mamma och Linus på besök.mysigt.laga god mat och ta det lugnt.

*Våran lilla fina familj*

Emma-Emira-Johan

                                                                                                                                                                                                                                           

vilket möte.

Min vän.Vi är samma.Vi är lika.

Känslan är så verklig.Så sann.

Ikväll har vi delat mycket.pratat länge.en bekräftelese.

Så längesen men det känns som igår.Vi känner varandra. Du&Jag.

Jag berättar.Du fortsätter.

Vi mötes en dag för längesen.Vi behövde varandra.Vi fanns för varandra.

Något bortom vanlig vänskap.

Vi har delat mycket som inte ens har yttrats i ord.Det har bara funnits.

Samhörighet.

Idag kände jag.så starkt.

det var längesen.

energierna flöt i samman och blev till ett.fantastiskt

Vi skildes en gång åt.Det var dags att vandra var för sig.

Nu står vi här igen. Våra vägar har korsats och vi har åter möts.

Två flickor som upplevt och känt.

Två kvinnor som upplever och känner.

Du vågar se mig i ögonen.

Du vänder inte bort blicken.

Du känner mig.

*Tack för en mycket fin kväll*

Sovmorgon, fint väder, god middag,

lite allvar, skratt, kaffe, bus, besök, undanplock, tens apparat, sjukgymnast och en skön promenad med paus på torget med njutning av en riktigt god glass.

*Mamma-Pappa-Emira*

Älskar er min lilla fina familj! 

…………………………………………………………………………………………

Känner du mig?

Känner du mig bakom mitt skal och min ytlighet?

Vågar du lära känna mig?

Vi befinner oss i ett alldeles tyst rum.bara du och jag.

Vågar du då se mig i ögonen utan att vända bort blicken?

Vågar du se mig för den jag är?

När ska vi börja se varandra bakom ytlighetens makt?

Jag vill se dig. Jag vill lära känna dig.

Jag vill inte vara en del utav spelet.

Jag vill bara få vara jag.

Kravlöst.

Jag vill känna dig för den du är.

Jag ställer inga krav.

Jag vill bara få finnas.

När jag följer min väg.

Vill jag att du finns kvar.

Jag ser dig.

Jag ser människan.

Jag ser människan bakom.

Jag vill att du ser mig.

När du vågar så finns jag här.

När du vågar står jag här.

Jag tar emot dig om du faller.

Jag ser dig.

…………………………………………………………………………………………

Vi skapar vårt eget liv.

Vi följer vår egen väg.

Vi kan bli vägledda.

Men vi väljer själv vilken väg vi tar.

Jag är så otroligt lycklig över att få vara just jag.

Jag är glad att få vara jag med allt vad det innebär att vara jag.

Inte alltid är det som man önskar. Inte alltid är det så lätt. 

Men är det inte fantastisk vad livet har att ge.

Jag vandrar på min väg och ibland tar jag små avstickare ifrån den vägen.

då får jag åter finna en stig som leder mig tillbaka...

Han är som den vackraste ängel.Han finns där alltid för mig.

Han vakar över oss med sina stora vingar. 

Våran lillängel. Hon lyser upp våra dagar. Då allt kan kännas tungt så finns hon där och ger oss villkorslös kärlek. Hon är.  Hon är fantastisk. Hon är vad jag kallar sann. Hennes underbara skratt får mig att känna en sådan enorm  glädje. Jag är Mamma. Att jag får vara hennes mamma.

Att hon finns här med mig. Att hon är här med oss. 

På livets väg vi henne ska leda. Det är verklighet.

.Jag älskar er.

Min Resa. Min verklighet.Mitt äventyr.